Silver är ett av de vanligaste fynden på loppisar och antikvitetsmarknader – besticksatser, smycken, kannor, fat och ljusstakar rör sig i stora volymer på second hand-marknaden. Problemet är att försilvrande metallegeringar och pläterade föremål är svåra att skilja från äkta silver med blotta ögat. Här är tre test du kan göra direkt på plats.
Stämpeln – börja alltid här
Det viktigaste och snabbaste testet är att hitta stämpeln. All äkta silver som tillverkats i Sverige och de flesta europeiska länder är stämplat med silverhalten uttryckt i tusendelar:
925 = sterlingsilver (92,5 % silver) – den vanligaste halten för smycken och nyare besticksatser. 830 = äldre nordisk standard, vanlig i svenska besticksatser från tidigt 1900-tal. 800 = lägre halt, vanlig i äldre kontinentaleuropeiskt silver. 999 = fint silver, nästan rent, ovanligt i bruksföremål.
På svenska silverföremål hittar du ofta ett stadsgarantimärke (kronans symbol), ett mästarstämpel med tillverkarens initialer och ett årstämpel i form av en bokstav. Dessa tre stämplar tillsammans är ett mycket starkt bevis på äkthet.
Stämpeln sitter vanligtvis på en diskret plats – inuti en ring, längs skaftet på en sked, på undersidan av ett fat. Ta med en ficklykta.
Magnettest – snabbt och pålitligt
Silver är inte magnetiskt. Håll en kraftig magnet (neodymmagnet fungerar bäst) mot föremålet. Om föremålet dras kraftigt mot magneten är det inte silver – troligtvis järn, nickel eller en oädel legering. Föremål som inte reagerar alls på magneten kan vara silver, men detta bevisar inte silvret – det utesluter bara järn och nickel.
En sked eller kanna av nysilver (alpacca) reagerar inte heller på magneten men innehåller inget silver alls. Magnettest kombineras alltid med stämpelkontroll.
Loppos-tips
Var försiktig med syratest på plats — det skadar föremålet. Fota stämplarna och låt Loppos Scan tolka dem istället.
Blekmedelstestet – silver reagerar snabbt
En droppe vanligt blekmedel (natriumhypoklorit) på föremålet ger en snabb reaktion om det är äkta silver: ytan oxiderar och mörknar omedelbart. Föremål av silver blir svarta i kontakt med blekmedel – det är ett naturligt kemiskt beteende hos silver.
Pläterade föremål reagerar ibland likadant på pläteringsskiktet men oregelbundet. En plätering som nötts igenom ger en annan reaktion i bottenskiktet under. Ta med blekmedel i en liten plastflaska. Testa alltid på en diskret plats – ett naggrep under foten eller en osynlig punkt på undersidan.
Syratest – för den noggranne
Syratest för silver (salpetersyra eller dedikerade silverprovningssatser som kostar 100–200 kronor i juvelerarbutiker) ger en färgreaktion beroende på silverhalten. Ljusröd = rent silver. Mörkare röd = 925 sterling. Brun = 800 silver. Grön = 500 silver eller lägre. Gul/ingen reaktion = inte silver.
Syratest är invasivt – det lämnar ett litet märke – och görs oftast bara av den som är seriöst intresserad av ett specifikt föremål.
Vad är silvet värt?
Silverprislappen på loppis styrs av vikten och designen. Rent silverinnehåll (smältvärdet) kan beräknas med aktuellt silverpris multiplicerat med vikten i gram och silverhalten. En besticksats i 830-silver om 1 kg innehåller ca 830 gram rent silver – värd ungefär 300–400 kronor i metallvärde 2026.
Antikvitetsvärdet kan vara långt högre: en besticksats av Wiwen Nilsson, Georg Jensen eller GAB med tydlig signatur kan betinga tio gånger metallvärdet på auktion.
